7.7.2009 09:54

Del 1: Det gröna landet har mycket gemensamt med å-landet

Två bilder är vanliga av Grönland. Den ena är glansbilden: överväldigande natur och exotiska människor och djur. Den andra beskriver fattigdomen, alkoholproblemen och den sociala misären.
Men när Ålandstidningen besöker självstyret i nord står det klart att vi har mer gemensamt än man kan tro.

– Inuiterna brukar säga att det finns för mycket av två saker på Grönland: mygg och danskar.
Det är min nyvunne vän från Nordnorge som talar. Han är same och reser världen runt för att bevaka urbefolkningarnas situation i världen.
Han drar skämtet inför en samling danskar som skrattar pliktskyldigt. De flesta är hitresta och har liksom oss övriga nordiska deltagare för första gången satt våra fötter på grönländsk mark.
Men bakom skrattet vilar en besvärlig kärna. Danskarna vill inte framstå som en kolonialmakt, men ändå importeras varje år just danskar för att sköta många av ledningsposterna i landet.
Det är ett förhållande som kvarstår efter missionärår, kolonialism och modern tvångsfördanskning. I dag lever danskar och grönländare sida vid sida på Grönland, mer eller mindre integrerade. Historien går ändå inte att undvika. Bakom talet om brödraskap vilar gamla sår, djupare för några än för andra.
Många hävdar att det är just hopplösheten och maktlösheten, sprungna ur kolonialism, snabbmodernisering och tvångsförflyttningar, som har skapat de psykiska och sociala problem som finns på Grönland i dag.

Beroende eller samarbete

På Grönlands största flygplats i Kangerlussuaq svärmar mycket riktigt myggen emot oss. De har nyligen kläckts i de små vattendragen omkring. Kala berg ligger mot alla horisonter, de gömmer havet i den ena riktningen, inlandsisen i den andra.
Området är gammal amerikansk-dansk militärbas och varje dag landar ett gigantiskt plan från Danmark här, och lyfter igen. Det är dit man i stor utsträckning vänder sig för att utbildas, dömas för brott och vårdas för komplicerad sjukdom eller svårt missbruk. Förhållandet till Danmark måste därför vara dubbelt. För några upplevs det som ett beroende, men det kan också beskrivas som ett samarbete som ger välfärd på Grönland, stora pengar rullar in varje år genom det danska stödet.

Oenigt om språket

I stadens museum finns bara information på danska och engelska. När jag undrar varför svarar guiden att inga grönländare kommer hit.
Stunden efter väller en grönländsk skolklass in. Barnen visar stor entusiasm i kontrast mot min grupps svala intresse. Oss guidar han runt. Dem uppmanar han att hålla tyst.
Diskussionen om språket är aktiv i landet. Den nya regeringen utlovar bättre utbildningsmöjligheter för vuxna i både grönländska och danska. Andra politiker menar att man borde frångå det danska språket. –Det är inte rimligt att avkräva alla ledare kunskaper i danska, menar de.
–Rekrytering ska ske utifrån kompetens, inte ursprung, svarar motståndarna.
Liksom på Åland pågår en ständig kamp om orden: Vem är grönländsk, vad är grönländskt och vad hotar vår gemenskap?
Men landets två tidningar håller en neutral profil i förhållande till språkfrågan och artiklarna är skrivna på både danska och grönländska.

Lika, olika

Kontraster. Det är klart. Å ena sidan en välmående region mitt i Östersjön med ett stort privat näringsliv. Å andra sidan ett samhälle med en låg (dock växande) utbildningsnivå och samhället som största enskilda ägaren inom företagssektorn. Ändå är det likheterna som hela tiden slår mig.
Grönlands parlament påminner mycket om lagtinget, och deras regering har motsvarande upplägg som landskapsregeringen. De samhälleliga frågor som diskuteras liknar även på många sätt den åländska diskussionen. Ökat självbestämmande har varit på agendan sedan hemstyrets födelse. Man vill hitta alternativ till fiskets dominans i näringslivet vilket kan motsvaras av Ålands strävan att utveckla landbaserad näring. Man vill hitta sätt att privatisera samhällsägda verksamheter.
Grönland vill liksom Åland etablera en profil som en grön ö och locka fler turister genom att förlänga säsongen. Stora satsningar görs för att förbättra internettillgången även i glesbygden. På den nya regeringens agenda står en lobbying mot EU:s begränsning av försäljning av sälprodukter. Till skillnad från Åland har säljakten nämligen levt kvar. Det kan vara en förklaring till att fiskefolket inte klagar på sälkonkurrens om fisken.

Naturnära historia

Mentaliteten och kulturen skiljer sig förstås från Åland. Ett utpräglat jakt- och fiskefolk har en annan livssyn än ett jordbruksfolk. Men precis som till Grönland kom de första invånarna till Åland för att fiska och jaga säl. Och närheten, kunskapen om och kärleken till naturen är gemensam. Liksom rädslan över den snabba samhällsutvecklingen bland de äldre som inte känner igen sig i sina barnbarn.
Mest rättvis blir kanske jämförelsen om man ställer dagens Grönland mot ett yngre självstyrt Åland. Före modern rederiexpansion, taxfreeundantag och pengar från internetspel.
Den 21 juni i år infördes självstyre på Grönland. Det är ett resultat av en lång kamp för att få mer ansvar. Flera grönländare jag möter räknar med att det tar 50 år att skapa en ekonomi som gör samhället självbärande. Sett till Ålands historia och samhällsutveckling är det ingen omöjlighet.
Liksom på Åland pågår en ständig kamp om orden: Vem är grönländsk, vad är grönländskt och vad hotar vår gemenskap?

Gemensamma frågor på Åland och Grönland

Dyra mattransporter ger ett högt matpris.
Många jagar och fiskar på fritiden vilket ger
ett välkommet komplement i kylskåpet.
Grönlandsbanken har likt Ålandsbanken
hittills klarat finanskrisen bra.
Mycket av specialistsjukvården sköts utanför Grönland och det är dyrt att skicka iväg patienter.
Det är också svårt att rekrytera sjukvårdspersonal vilket har lett till det fenomen som befolkningen kallar ”limousinsjukskötare”.
Stora satsningar på miljövänlig energi är på gång, men det är vattenkraft som bedöms löna sig bättre än vindkraft. Orsaken är att man
behöver kunna exportera energi för att vindkraft ska bli intressant.
Långtgående planer finns på att anlägga en
elkabel till Canada.
Det finns en dominerande uppfattning att man ska stödja landsbygden och de små byarnas fortlevnad. Men det finns också dem som tycker att det är fel att så stora pengar läggs på att hålla liv i glesbygden.
De två tidningarna brottas med höga kostnader för distributionen.

Gemensamma frågor i Nuuk och Mariehamn

Bostadsbristen är stor i Nuuk. Det beror på en regelbunden
inflyttning från övriga landet.
Den geografiska ytan är begränsad vilket gör att man får bygga ut staden på längden.
I Nuuk finns tio rondeller och trafiklösningen är mycket populär
i kommunen.
Bilen är ett kärt färdmedel, men många satsar också sina pengar på en egen båt för att underlätta transporten ut till sommar-
stugan på landsbygden.
Sommarstugan finns i byar där man tidigare var bofast, likt
utvecklingen i Ålands skärgård och landsbygd.
Begravningsplatsen behöver byggas ut vilket orsakar bryderier.
Grönland gick ur EU (då EG) 1985 för att skydda sitt yrkesfiske. I dag är intresset
större för att utveckla ett arktiskt samarbete snarare än att inträda i EU.
Förbränningsverk för sopor är en vanlig modell på Grönland. Överskottsenergin går till fjärrvärme.
Landets 18 kommuner minskade i år till fyra för att få ned kostnaderna för kommunal administration. En del menar att det skulle räcka med en kommun på Grönland.
Tyngre droger har ännu ingen stor spridning på Grönland. Men bruket och för-
säljningen av hasch är utbrett.
Att valarna beger sig längre norrut när klimatet blir varmare ställer till med problem för fisket. Valarna förstör fiskeredskap och skrämmer bort fisken, argumenterar man.
Grönland har redan hela beskattningen, därutöver får man ett årligt blocktillskott från Danmark.
Public service-bolaget finansieras över skattesedeln och deras omkostnader är
ständigt ifrågasatta.