article.con
Provläs landets bästa lokaltidning gratis i två veckor!
Ålandskortet
KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

 

GRÖNLAND

GRÖNLAND –
EN ARKTISK SYSTERÖ

Läs reportagen
från Grönland här

DYRA DROPPAR

Vi lever i en dyrköpt alkoholkultur. Misshandel, rattfylla, ungdomssupande, plötsliga dödsfall och inte minst livslångt alkoholmissbruk följer i spritens spår. Här kan du läsa Ålandstidningens artikelserie om alkohol.

Läs hela artikelserien här

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

31.7.2010 11:45
Foto: Ida Jansson

Loppisfantasten Eva föredrar gamla prylar

Ända sedan Eva Gustafsson var ett litet barn har hon gått på auktioner och loppmarknader. Nu driver hon en loppis tillsammans med sin man på deras gård.

- Jag har alltid tyckt om gamla saker. Moderna grejer tilltalar mig inte alls, säger hon.

LOPPMARKNAD För fyra år sedan öppnade Eva och Peter Gustafsson en loppis hemma på sin gård. Loppisen heter "Gubbens och gummans loppis och antik" och ligger i Hammarland.

- Vi fick för mycket saker helt enkelt så vi tänkte att vi kunde göra någonting vettig med dem i stället, säger Eva Gustafsson.

Det första man ser när man kommer in på Eva och Peter Gustafssons gård är 120 tekannor i olika färger och storlekar som står utställda på en bergklint.

- Det är min tekannesamling som jag började på för fyra år sedan. Kunder tycker det är roligt att de står ute och brukar fotografera dem, säger Eva.

När man fortsätter längs grusvägen finns det mycket som fångar ens uppmärksamhet. Bland annat ett litet muminhus med muminfigurer på och en damm med en liten brygga i och blommor runtom.

- Jag gillar att vara lite småtokig och göra udda grejer, säger hon och ler.

När man går in i Eva och Peters hus kommer man direkt in i loppisen. Butiken består av två rum, en hall där kassan står och ett härbre på gården där det finns två våningar fullproppade med grejer till salu.

- Vi började med att bara ha två rum, men sen har loppisen växt mer och mer vartefter.

Gillar glas och porslin

Ända sedan Eva var litet barn har hon sprungit på den ena aktionen efter den andra.

- Jag har alltid tyckt om gamla saker. Moderna grejer tilltalar mig inte alls, säger hon.

Eva går ofta på loppisauktioner och köper in saker till butiken.

- Jag köper bara saker som jag gillar och som tilltalar mig. Mobiltelefoner bryr jag mig till exempel inte alls om, men glas och porslin är jag väldigt svag för.

Enligt Eva är halva nöjet med att driva en loppis är alla trevliga människor hon träffar.

- Det är så roligt när de kommer andra som är lika intresserade av gamla saker som jag.

Bara en hobby

Eva poängterar att loppisen bara är en hobby som de sysslar med på fritiden, eftersom både hon och Peter har heltidsjobb vid sidan av.

- Vanligtvis har vi öppet varje helg året runt, men nu i sommar gör vi ett undantag och har öppet under veckodagar också.

Det andra stora intresset Eva har är att pyssla i trädgården. Hon har många olika projekt på gång.

- Jag och min man håller bland annat på att bygga ett poolområde och en damm med en rosenträdgård runtom. Vi gillar att ha saker att greja med.

Varierande kunder

Variationen mellan kunderna som besöker loppisen är i väldigt stor.

- Det kommer både unga och gamla, de som är jätterika och de som har lite mindre pengar, det går inte att se något mönster överhuvudtaget.

Eva säger att synen på loppisar har ändrat mycket på bara några år.

- När vi började med loppmarknad kallade Peters kollegor honom för lumphandlare, men i dag är han antikhandlaren, det är stor skillnad.

Enligt Eva är det viktigaste att tänka på som loppisförsäljare är att sälja hela, rena grejer med en prislapp på.

- Det säljer mycket bättre om det är ett pris på sakerna. Jag försöker ha pris på allting, men det kan ju finnas något jag har missat men då är jag alltid snabb med penna och papper.

Eva och Peter har en loppiskatt också. Katten heter Busen och är väldigt sällskapssjuk.

- Direkt när det kommer kunder så springer Busen och hoppar upp och lägger sig på disken bredvid kassaapparaten, säger Eva och skrattar.

Pengarna är oviktiga

Några problem att få folk till loppisen har de inte. Tvärtom.

- Förra lördagen när vi kom hit var det så mycket kunder här att vi inte fick någon parkeringsplats, säger Eva.

En kompis frågade henne en gång 'Har du tänkt på hur mycket tid du lägger ner på det här och hur lite du tjänar på det?'

- Men jag tänker inte alls på det viset, pengarna är inte det viktiga. Jag gör ju det här för att det är roligt, och den dagen jag inte tycker det är roligt längre så slutar jag, men de har jag inga planer på ännu.

Publicerad 31.7.2010 11:45
Dela ut |